Jtem wort palatzs er likt thet palatzs ther Sanctus Thomas giordhæ Gwtz koningh aff Indiæ. Thet er alt tagt meth ebone ath thet ma ey brennæ. Och indhen i husset henghe 2 guleple, och 2 carbunculi ære i thom ath gulleth scal skinæ om daghen och stenæ om nathen. The porthæ aa wort palatz ære aff 227r| sardonico oc cerastes, och ther ma inghen in komæ lønlighæ meth edher. Windugen ære somme aff crisolitus och somme aff cristal. Worth bort swom wi edæ seluff aff, ere somme aff guldh och some aff metist, och bortstylernæ ere af fylsben. Jtem innen wort palatz brenner ey annet lyws om nathen en thet ther er giort aff 227v| balsamo.

Jtem wore herbere ere swa wndherlighæ skapt meth ædlæ stennæ ath sengene ere aff saphyr for renlighed skyld. Wi haffuæ noghre wenæ quinner, men ey komæ wi til them wdhen en sindhe om aaret, fforti ath wi wille afflæ børn meth them.

Jtem eth maltid edhæ wi om daghen wedher wort bort, och ther edhe och hwer dagh 30 twsendhæ 228r| men. Och the taghe oc hwer dagh allæ maall aff bordæ och penningæ oc cledhæ. Thette bord er aff smaragdo, och 2 stolper aff ametist holdæ thet oppæ. Och for the stenes dygd wordher engen drvcken ther hoss bordeth sidhæ.

Jtem eth wort huss begynnes meth 1 stolpa. Oc paa then stolpe sidher eth hoffweth, och aa hoffwedet 228v| ligger 1 skuggesten. Och ther paa standa 2 stolper, oc paa hwer stolpen 1 skuggesten och eth howet paa hwer. Och paa thii 2 stolper standæ 4 stolper, och eth howet paa hwer stolpen och 1 sten paa hwert howet. Och swa lenghe er sath stolpa ppaa annen oc øges ee meer oc mere swa lenge ath the 229r| eræ ottæ stolper oc hundrede. Och paa hwer there sidher 1 howeth oc 1 skuggesten. Och hwer stolpa er 16 alnæ lang. Och i then hoggeste stolpe liggher 1 spegel, och i then spegel liggher en sten. Och paa then sten maa man wedherligæ see hwat hwer man sigher om oss i all werdhen etcetera. 229v| Och thennæ sten gemmer hwer dagh 1.000 men wempnæ ath han scal ey neddherkastes eller søndherbrydes meth nogher swygh eller falsk.

Jtem siw koningher tienæ oss hwer dagh til bordh oc 1.000 och sexsindetiugha hertwgæ. Wedher wor bord ædhæ hwer dagh tolff ærkebiscoppæ aa wor høggre hand och 230r| 20 lytabyskopper aa wor wenstre hand forwdhen the patriarka therwid siddhæ. Och sidhe weddher wor bordh abodæ som tiena hwer dagh i wort capell. Och hwer monethemod kommæ sommæ igeen, oc sommæ fare bort. Och therfore willæ wi oss kallæ hwerken koningh och ey biscopp, forti ath swa hedher woræ 230v| tienestæmen. Wore kemmaner hedher byscopper oc koninger. Vor drotzet hedher byscoper och koning. Vor skenker hedher byscopp oc konigh. Vor marskalk hedher hertugh oc koning. Vor stegher heder hertug oc koning. Fforti willæ wy ey swa hedæ som te hede, men wi willæ kalles meth eth myndræ naffn som 231r| er prest. En tha er thet sierstæ i Gutz stedh.

Jtem wort land er iiii monedes fer bred, och enghen man wed hwr langh thet er.