¶ Dødhæn han sigher.
Thettæ sagdhæ ieg tig baadhæ arlig och sildhæ
at ieg tig en tijd gæsthæ wildhæ
huar mwnæ teg hær om tyckæ
Huar er thin stadt: thin wærdzens æræ
slaghen esthw nedher och liggher hæræ
tith hiarthæ brøth al i styckæ
Nar thw mig ickæ wænther at kommæ
til tig kommer ieg meth lidhen frommæ
b4r|om thu wilt thettæ sckiødhæ
Hærrer och førster och godhæ qwindhæ
troer mig ieg wil them hiemæ findhæ
al tijd wil ieg them hødhæ
Frwær och møer i huar i staa
for sandt i mwghæ alt meth mig gaa
ligffolck hoffmænd til lighæ
Bondhen som gangher meth syn plow
hannum tagher ieg tijth paa marck och sckow
then fattughæ meth then righæ
Ieg tagher och bondhens leyæ drængh
nar han er drucken och gaar i sængh
och wænther sig inghen waadhæ
Hanss pighæ som plægher at gøræ hanss gaffn
hennæ tagher ieg meth i samæ naffn
the mwghæ alt fylghæ mig baadhæ
Leghæ och lærdhæ i huar the æræ
the schullæ alt mynæ fangher wæræ
fuld ynckælighæ æræ mynæ foordhæ
Unghæ och gamblæ offuer wærdhen wijd
tagher ieg i theres bæsthæ tijd
om ieg swo sighæ toordhæ
