|Her effther fwlgher en bogh, som kallis ffrwcthsomeligh qwyndhernesA och iordhemodherness rosengardh. I thet ath gwdh alsommegtisthe medh hans alsomhøgesthe och snyllyste wysdom haffwer schafft mennisken aff ynthet ath besydhe aff hans store meskwndheligheit thet ewyghe salygheit och haffwer hanum aff hans store kerligheit beghaffwet medh atskiligh nadhe och miskwnheit och serdhelis athskillighe naturligh och konstelyghe mester, som ere Albertus magnus, Ypocras, Galienus, Rasis, Auicenna, AuerroisA, Abumeron, Auenzoar och andhre, som icke alsamen gøriss behoff ath opregniss, som haffwer wereth aff gwdh medh alsomstøristhe wndherstandelsæ och klogschaff begaffwet i naturlighe wysdom tiil ath hyelppe mennisken i hans sygdom och tiilfallendis krangheyth och tiil ath forware hans størkless ock førlygheyth, so møghet som bequemmer mennisken ath wydhe i then sagh;

|her for i thette ath erlyghe och twctygghe qwyndher, effther som the ere bleffwen frwctsommelygh, for theris føtzelss tydh och effther och soo theris fosther ere tiilfallennis adskelygh sygdom och krangheyth, so ath stwnnwm modhern och barneth aff stor forsømelss komer i stoer wodhe och fare, so ath tyth |
modhern och barneth komer i døsens twangh, och serdhelys børnen møsther then ewyghe gledhe och frøyth, som er i hemmeriges ryghe, i thet i thetA ath the icke konne fanghe doff och cristendom for forsømmelsse skyldh, och gwdh almegtysthe tiil loff och ere, fatyghe børn tiil hyelpA och trøsth och tyctactyghe och erlyghe qwyndhe, som ere medh fosther, tiil kyerlygheyth och tyenisthe er thenne bogh op taghen aff forscriffne lerdhe och konstelyghe och naturlyghe mesther, och sygher hworlesz men skal kyere, leghe och forkomme krangheyth, sygdom och tiil
faldh, som hendher fatyghe frwctsomelyghe qwyndher och theris nyfødh børn, och er thenne bogh skycket i xii capitell.

thet førsthe capitel sygher, hworletz barneth hwylys i modhernis lyff, och medh hwor manghe skyndh thet omkringh gyffwes. Thet andhet capitel syer aff føtzell, och hwylke føtzel naturlyghe ere och hwylke icke naturlyghe ere. ThetA trydyæ capitel sygher, hwylke føtzell swore och lethe ere, och hworletz thet skal kyennes och merckes. Thet fyerdhe capitel sygher, hworletz ien qwyndhe skal haffwe segh fore och effther hennes føtzel, och hworletz hwn kan hyelppes i hordhe och farlyghe føtzel. |Thet fenthe capitel sygher, hwylcke stwcke och legdom gøre, ath føtzel fangher godh och leth och swndh framganck. Thet setthe capitel sygher, hworletz then effter byrdhe, som kallys secundina po latin, skal schillis. Thet vii capitel sygher aff alle handhe tiil
faldh, som hendhes qwyndhernæ i føtzel och effther føtzel, och hworlwndhe thet skal kerys och beyrys. Thet viii. capitel sygher aff myslingh tiil barneth, orsagh och teghen ther tiil och tiil faldh, som hendher stwnnwm effther myslingh, och hworletz man skal forkomme thet etc. Thet ix capitel sygher aff yth døth barn i modherniss lyff och aff the teghen tiil yth døth barn, och hworletz thet skalA skyllys aff modherniss lyff. Thet x. capitel sygher, hworletz yth nyfødh barn skal hantherys, forwaris och woghys. Thet xi capitel sygher, hworletz barneth skal gyffwes ath dy och hworlenghe, och hwor letz fosthermodherniss melck skal ware danneth etc. Thet xii capitel sygher aff mannyghandhe tiil faldh och sygdom, som nyfødh børn ere tiil
hengendyss, och hwor letz them kan hyelppys etc.