|Her effther fwlgher en bogh, som kallis ffrwcthsomeligh qwyndhernes och iordhemodherness rosengardh. I thet ath gwdh alsommegtisthe medh hans alsomhøgesthe och snyllyste wysdom haffwer schafft mennisken aff ynthet ath besydhe aff hans store meskwndheligheit thet ewyghe salygheit och haffwer hanum aff hans store kerligheit beghaffwet medh atskiligh nadhe och miskwnheit och serdhelis athskillighe naturligh och konstelyghe mester, som ere Albertus magnus, Ypocras, Galienus, Rasis, Auicenna, Auerrois, Abumeron, Auenzoar och andhre, som icke alsamen gøriss behoff ath opregniss, som haffwer wereth aff gwdh medh alsomstøristhe wndherstandelsæ och klogschaff begaffwet i naturlighe wysdom tiil ath hyelppe mennisken i hans sygdom och tiilfallendis krangheyth och tiil ath forware hans størkless ock førlygheyth, so møghet som bequemmer mennisken ath wydhe i then sagh;
|her for i thette ath erlyghe och twctygghe
qwyndher, effther som the ere bleffwen
frwctsommelygh, for theris føtzelss tydh och
effther och soo theris fosther ere
tiilfallennis adskelygh sygdom och krangheyth, so ath
stwnnwm modhern och barneth aff stor forsømelss komer i
stoer wodhe och fare, so ath tyth |
modhern och barneth komer i døsens twangh, och
serdhelys børnen møsther then ewyghe gledhe och
frøyth, som er i hemmeriges ryghe, i
thet
i thet
ath the icke konne fanghe doff och
cristendom for forsømmelsse skyldh, och gwdh almegtysthe
tiil loff och ere, fatyghe børn tiil hyelp och trøsth och tyctactyghe och erlyghe qwyndhe, som ere
medh fosther, tiil kyerlygheyth och tyenisthe er
thenne bogh op taghen aff forscriffne lerdhe och
konstelyghe och naturlyghe mesther, och sygher
hworlesz men skal kyere, leghe och forkomme
krangheyth, sygdom och tiil
faldh, som hendher
fatyghe frwctsomelyghe qwyndher och theris nyfødh
børn, och er thenne bogh skycket i xii capitell.
thet førsthe capitel sygher,
hworletz barneth hwylys i modhernis lyff, och
medh hwor manghe skyndh thet omkringh
gyffwes. Thet andhet capitel syer aff
føtzell, och hwylke føtzel naturlyghe ere och hwylke icke naturlyghe ere. Thet
trydyæ capitel sygher, hwylke føtzell
swore och lethe ere, och hworletz thet skal kyennes och
merckes. Thet fyerdhe capitel sygher,
hworletz ien qwyndhe skal haffwe segh fore och effther
hennes føtzel, och hworletz hwn kan hyelppes i
hordhe och farlyghe føtzel. |Thet
fenthe capitel sygher, hwylcke stwcke och legdom gøre, ath føtzel
fangher godh och leth och swndh framganck. Thet setthe capitel sygher, hworletz
then effter byrdhe, som kallys secundina po latin, skal schillis. Thet vii capitel sygher aff alle handhe tiil
faldh, som hendhes qwyndhernæ i føtzel och
effther føtzel, och hworlwndhe thet skal kerys
och beyrys. Thet viii. capitel sygher
aff myslingh tiil barneth, orsagh och teghen ther tiil och
tiil faldh, som hendher stwnnwm effther myslingh, och
hworletz man skal forkomme thet
etc.
Thet ix capitel sygher aff yth døth
barn i modherniss lyff och aff the teghen tiil yth døth barn,
och hworletz thet
skal skyllys aff modherniss lyff. Thet x. capitel sygher, hworletz yth nyfødh barn
skal hantherys, forwaris och woghys. Thet xi capitel sygher, hworletz barneth skal
gyffwes ath dy och hworlenghe, och hwor letz fosthermodherniss
melck skal ware danneth etc.
Thet xii capitel sygher aff
mannyghandhe tiil faldh och sygdom, som nyfødh børn ere tiil
hengendyss, och hwor letz them kan hyelppys etc.