|Thet x capitel sygher, hworletz thet ny fødh barn skal hantheris och forwaris och wogghys etc. Nar barn er fødh, so skal man skere hans naffle aff iiii finghre breth fra hans lyff och byndhe hanum, som Auicenna han scriffwer, och po then samme skoræ skal man leghe en subtylygh pwlwer aff bolo armeno och draghe blodh, sarcocollo, mirra och romesker komen, som er danske komen, lyghe møghet aff hwerth, och ther effther skal man leghe bom ol wodh gorth i bom olye, och so skal thetA po nafflen byndhys.

Men som doctores sygher, ath man skal førsth mole iii finghre fra hans bwgh, och so skal han byndhe nafflen til och aff skeren. Och sydhen effther then modhe som en swenbarns naffle wordher aff skoren, ther effther wordher hans twnghe langh eller stacken.

Item affA then naffle scriffwer Auicenna, nar qwindhen fødher syth førstheA fosther, so skal man| beskodhe och acthe barnssens nafflæ wedh then endhe, som er nesth bwghen och naffle stedhen. Och er thet so, ath wedh then endhe nafflen haffwer icke rwncker lyght wedh korn, so fangher then qwindhe icke flere børn ther effther.

Men er nafflen rwncketh eller haffwer manghe knoppe, so wordher hwn frwctsommeligh meth so mangæ børn, som nafflen haffwer knopper. I lyghe modhe scriffwe och andhre doctores och sygher ydhermere: Er thet so, ath the samme rwncker ere skylth wydh fra hwerth andhre, so wordher thet en langh tydh i mellen the børn, som skal fødhys.

Men ere the rwncker nær hooss hwer andhre, so wordher en stacken tydh i mellen the samme børn, som skal fødys. Och ere the sorthe eller rødhe the rwncker, tha merke the swennæ børn, men er the hwydhe, tha merke the møbørn.

Item men skal smøre barneth meth olye, som gorth er aff agernæ i: de glandibus; thet gør barnssens hwdh hordh och tywghk, po thet ath the wdworthes tynghes, som ere rørendys wedh barneth, konne icke ware barneth skadhelyght som tiil forne;

fforty ny fødh børn ere alth tynghesth wedhermodhygh enthen kolthA eller rwe. Och skal man badhe barneth i warmt wan, som lo er, och skal man hans nese dane meth finghre, som nele ere aff skoren och wel for rene them.

Men skal och komme bom olye i hans øen, och fosther modher taghe tiil hans arss, so ath barnet konne wordhe lyght tiil hans magk, och man skal forware thet warmt, och narA hans naffle faller fra barnet, som almyndelygh skeer effther iii eller iiii daghe, so skal man lege po hans naffle aske| eller bly aske, blenth meth wyn; och nar man skal byndhe barneth, som sedwon er, so skal man hans ledhemodh sedelygh taghe och tracteræ, skyckelyghe wdh recke hans ledhemodh och ordinere hwerth i serdelysheyt. Och sodan byndhelsse ske skal offthe och tyth.

Och man skal tørre hans øen tyth meth en subtilygh klwdh, och men skal och saght modhygh strøghe nedh ath offwer hans blere, po thet barnet kwnnæ tess bedhre ladhe hans wandht. Men skal och wdrecke hans arme nedh wedh hans syæ och i langheyt tiil hans beyn.

Men skal och setthe en lwe eller hwe po hans hoffwyth, och nar man legher hanum ath soe, so skal man leghe hans hoffwyth høghre en legommeth, och skal man forware, ath thet icke wordher knwsth eller leghys kroghet meth hans halss eller meth hans røgh eller meth hans ledhemodh.

Men skal och setthe en hwe po hans hoffwedh och leghe hanum ath soe i then steth, som icke er for kalth , och man skal och forware, ath solgyssler icke skynne po hanum, och i sommer skal barneth badys i lo wan och i wynther i warmt wan, so ath barneth icke brendys; men skal och barneth to eller tre ganghe badhe hwerth dagh och altydh, nar han haffuer fanghet ien goth søffwen, och man skal icke lengher badhe hanum en som han wordher rødh och warm.

Men skal och forware, ath ynthet wan kommer i hans øren, och nar barneth er badeth, so skal man tørre hanum, och fosthermodhern| skal lege barneth po hennes skøth och offwer stryghe barnssens røgh och yndh byndhe hanum, som sedwon er, och skal ien eller to drobe bom olye komme i hans nesse boer, thet gør goth tiil branssens ansigth.