|Thet xii capitel sygher aff mannigh handhe tiil faldh och sygdom, som ny fødh ere tiil hengen
|nis, och hworletz thet kan heylppis. En dagh ther findys mannigh handhe tiil faldh, som hendher ny fødh børn, som Ypocras, Rasis, Auicenna, Aueroys och andhre doctores bescriffwer, som langth ware och keythsommelyght ath tale om po thenne tydh, men somme aff them, som almyndelygh hendher ny fødh børn och ere mesth naffwen kwndygh, følgerA her effther, och ther meth endhys thetA xii capitel och then ganske bogh, hwylket capitel skyfftis i xxxvi dele.

• Bwller eller bleghen.
• Bwgh loff.
• Fforstoppeth thil hans magh.
• Werck.
• Stor hosthe.
• len stacken andhe.
• Fflodh aff øren.
• Ien hydragtygh apostem i heyrnen.
• Reselss i øen.
• MisfarweA i øen.
• Bleghen po twnghen.
• Rwncken i mwndhen.
• Vnaturlygh och ondh heydhe.
• Krangh heydhe i lyffweth.
• Resselss i lyffweth.
• Ffor møghet nysyngh.
• Bleghen po legommeth.
• Reyselss wyth i barnssens lønlygh steth.
• Reyselss i naffle.
• Vanskeligheyt tiil søen.
• Vemmelss eller opkastelss.
• Ffoeferlyghe drømmæ.
• Till bøgelsse tiil then fallennæ sooyth.
• Skelwelsse i andhe.
• Ars tarms wdgangh.|
• Tenasmon.
• Orm i ars tarm.
• Saer i hoffwyth.
• Then fallennæ soyth.
• Offwerflødygh pisseri.
• Legomssens frafaldh.
• Lemmelss i ledhemodh.
• Skelwelsse i leem.
• Steyn i bledhre.

|Bwlle eller bleghen.

Item er thet so, ath ny fødh barn fangher bulle, bleghen, apostem i gwmen eller i tengorth, nar tendhernæ begønne ath woxe, so skal man gnydhe tenderne sedelygh eller och trøcke them methA fingernæ, och ther effther skulle the smoris meth høns ysther och meth hare hyerne i: de cerobro leporis, kamelblome olye blendhet meth honnigh eller meth terpentin, och man / skal ladheA po barnssens hoffwyth warmt wan en alne høyth nedh ath legommeth i hwylcketh er soen kamel
blome och dyl.

|Bwgh loff.

Item hendher barneth bwgh loff, so skal man gøre yth plasther och leghe po hans legom aff rosens frø och aff dansk komen och aff annis; kan thet icke heylppe, so tagh en eghe blome modhelygh soen och gyff barneth eller hwedhe brødh soen meth wan.

Item er barneth maghe koelth, so skal man gyffwe hanum sirupen aff rosen eller sirupen aff skow ebel eller aff granath ebel sirupen meth lyth mønthe wan. Item tagh swrdey| och blenth meth wan och sygh i gemen i kledhe och tagh setthe delen aff en qwintin aff fiol och aff brenth fyelsbeyn, po latin spodium, iii parth aff en qwintin och gallas iɉ qwintin och gyff barneth ath drycke. Item yth andhet; tagh gallas och støth thet smoth och sywdh thet pulwer i wan, och thet wan och byghmel eller hirsen mel gør yth plasther ther aff och legh po barnssens lyff, och kan thet icke heylppe, so tagh sklehen woyss, po latin accacia, och bly hwyth, aff hwerth en qwintin, och apium then setthe parth aff en qwintin, och swcker en qwintin, gør ther aff en tap och kom then hans ars, so fangher han bodh.

Item er hans magh hwyth, so skal man gyffwe barneth ottendhe delen aff yth qwintin aff en confecth, som kallis gallia muscata, meth kwtten woyss och meth hwydh røgelsse, then iii parth aff ien qwintin.

Item yth andhet; tagh saffran en part, mirre then trydyæ deyl, temperer thet meth røth wyn och legh thet po hans lyffA. Item yth andhet; sywdh rosen bladh i wan och badhe barneth i thet samme wan.

Item yth andhet; tagh walwurth, po latin consolida mayor, thet woys ther aff ii parthe, spitz weghe bredhe woys, och trwnnæ wegheA bredhe woyss, aff hwerth en parth, och i thet samme woyss skal tw komme brent leer aff en offwen och gøre ther aff yth plasther och leghe po barnssens legom.

|Fforstoppyngh tiil barnssens maghe.

Item ware thet so, ath nyfødh barn wordher stoppeth i lyffwyth och kwnnæ icke| fanghe hans magh, so tagh honnigh och gyff hanum ath edhe so møghet, som en erth er stor, och man skal sedhelyghe strøghe hans legom meth bom olldh dippeth i olye, eller och taghe wldh och komme ther i ko galle eller oxe galle och leghe po hans naffle.

Item ydh andhet; tagh och gyff fosthermodhern legdom tiil ath fanghe syth magh, och then andhen dagh ther effther skal hwn gyffwe barneth ath dy. Item yth andhet; tagh muscat yth halth qwintin och støth thet meth bwcke tall, som sydher wedh hans nøre, och gør ther aff en tap, som er lydhen, andhre halffwe fingher langh och tywgk som en pen, men scriffwer meth, och kom thet i hans ars.

Item yth andhet; tagh attygh woyss och støff mel, gør ther
affA en grødh i en panne och strøgh thet po en klwd en pen tywgk och legh thet lwncketh po hans lyff en handh breth fra hans naffle, och wndher hans naffle skal thet leghys och icke po hans naffle.

Item tw skalth och sywdhe hanum to handh fwlle rosen blath i en lydhen pose, som er iiii finghre bredh i thet wan, som smydher slwcker theris iern i, meth lyth edhycke, och wdtrwok then pose wel och legh hanum po hans mawe. Item ydh andhet; tagh smør och kom thet i en nwth skal och bynth then po hans naffle.

Men skal och smøre hans legom meth smør.

|Ffor werck eller kramppe.

Item er thet so, ath børn, then tyth theris| tendher begønne ath voxe, tiil faller them en sygdom, som hedher spasmus po latin, so skal børnen smøris meth gwl nelygke olye, som kallis po latin oleum de keyri.

Item yth andhet; hendher thet segh so, ath barnet, nar barneth wdrecker hans lemmer, fangher werck eller kramppe, so skal man badhe hanum i wan, som wullen klwdhe er soen i, som och kallis koningh kertz, eller och smøryæ hanum meth fioll olyeA och sywdhe mandel olye blenth till hoffwe, och haffwer barneth stor heydhe, so smør hanum meth olywen olye eller och meth fyoll olye blenth meth lyth woyss och komme po hans hoffwyth fiol olye.

|Ffor stor hosthe.

Item om barneth fangher stor hosthe och hans heyrne flydher i hans nese och i hans mwndh och i hans brysth, so skal tw to spannæ høyth ladhe varmt wan po hanum en hal stwndh och smøryæ hans twnghe meth honigh; ther effther skal tw sedelygh taghe bagh wedh hans twnghe i mwndhen och trøcke lyth nedh, po thet ath barnet kwnnæ gyffwe slym och andhen wrenheyt fra segh, so wordher han karsk. Item yth andhet; tagh sødh mandel kernæ och rense them aff barcken, støth them tiil samen och sywdh them meth fenekol woyss eller meth fennekol wan och gyff barneth om mornen och om affthen
nen.

Eller och tagh fennekol wan och blent thet meth melck och gyff barneth. Och ware thet so, ath aff then samme hosthe barnssens twnghe eller gwmen wordher reysth eller saer, so tagh kwtthen tyerne och støth them groff| to skeer fwlle och legh them ii eller iii stwnd
næ i warmth wan, som er sex skeer fwlle; ther effther trøck wossen i gemen i kledhe och kom then woss i en panne meth swcker penidien och meth lyth søth mandel olye och gør tiil hoffwe som en tøen confecth och gyff barneth ther tyth aff. Och ware thet so, ath barneth hadhe stor hyedhe meth hosthe, so kom i thet forscriffne confecth sødhe granath ebel woyss.

Item yth andhet. Nar barneth haffuer heydhe meth hosthe, so tagh hwydhe walmwe frø och gwmmi dragagantum, i halth loth aff hwerth, kwrsz tyerne rensseth aff barcken yth loth; støth them smoth och blenth them meth wan, i hwylcken wan er soen en frwcth, som kallis sebesten eller stor rosin eller mertrwbeck, och gyff barneth tyth ath edhe ther aff.

Item hendher barneth hosthe aff stor koldhe, so tagh lyth mirram gepulwerth smoth och blenth thet meth sødh honigh och meth lyth mandel olye och gyff barneth. Item fosther modhern, som barneth gyffuer ath dy, hwn skal fly alle the tyngesth, som er orsagh tiil hoste, som er edycke, forsalth math, och the tyngesth, som ere skarppe, som er nødher, och barnssens brysth skal smørys meth smør och meth dyaltea.

Item ien edele konsth for børne hosthe; tagh rosin och kom them tørre i en lydhen panne; ther effther knwsse them søndher och komA ther i so møghet swcker penidien meth lyth fiol olye och gør en blødh confecth, ther aff gyff barneth so storth som en hasel nødh.

|Ien stacken andhe och trangh brysth.

Item tagh støth hørfrø och blenth thet meth honnigh och gyff thet barneth tyth. Och hendhe segh so, ath barneth fangher stacken andhe och tranght brysth, so skal tw om kringh hans øren och baghe hans øren smøryæ hanum meth olywen olien och po hans twngheA, ath barneth kwnnæ spy, och komme warmt wan i hans mwndh och gyffwe hanum lyth støth hør
frø ath edhe blenth meth honigh som yth confecth.

Item yth andhet; haffwer hanA en trangh och hordh andhe meth bwgh loff, so gyff hanum siropum mirtinum soen meth melck eller gyff hanum dagtel tyerne meth rw mel och meth melk soen.

|Bleghen po barnssens twnghe.

Barneth hendher stwndwm, ath manighen bleghen voxer po hans twnghe och i mwndhen, och thet hendher segh aff then skarpheyth, som er i modhernis melck, forty barssens twnghe och mwndh the ere so subtilygh och rene, ath thy ther aff wordher saer gorth, och nar barneth hendher sodanth, so gør thet hanum møghet we.

Och wordher then samme bleghen sorth och wtydygh, so ere the ondhe och barneth dødelyght. Men the, som ere hwydhe och gwle, the ere icke so ondhe. Och her i modh, tagh støth fiol och legh i mwndhen eller och tagh fiol, rosen och sankte hans brøe, som kallis po latin xinlacoracta, støth them tiil hoffwe och legh them po barnssens
bleghenA

Item taghA lactuk woyss, naskatten, po latin sola
|trum, hennes woys, burtzel ørth woyss, po latin portalata, tesse samme woyss blenth tiil hoffwe och smør thet po then samme bleghen. Och er thet so, ath the bleghen ere sorth och wtydigh, tagh liquiriciam søth tre, och støth thet smoth och kom i blanth the forscriffne støcke.

Item er thet so, ath the bleghen ere fwctactygh, so skal tw taghe mirram, gallas och røghelss gansse wel gepwlweret, tesse støcke blenth meth honigh och smør barnssens twnghe ther meth.

Item ere the bleghen i barnssens mwndh eller twnghe rodh meth stor we, so skal fosthermodhern edhe kalth och fwctygh math och skal twghe i mwndhen lentes i: genus ligunimum och leghe them i barnssens mwndh eller och taghe amel mel, po latin amidum, och thet skal blendys meth rosen van och leghe thet po barnssens twnghe.

Item ere the bleghen gwle farwe, so blenth amelmel meth the forscriffne woyss, som er lactwk woyss och natskatthen woyss och burtzel ørth woyss. Ere the bleghen hwydhe, so tagh mirram och saffran i qwintin aff hwerth och hwydh swcker ii qwintin; tesse støcke støth smoth och legh po barnssens twnghe.

|Aff skrwncken i mwndhen.

Item om barssens mwndh wdslaer eller wordher skrwncken, och thet hendher, forty ath fosther modhernis brysth wordher hore. Och er thet so, so tagh bom wl och kemme henne smock och wel wdh och legh then i weybreye
| woyss eller fersth smør eller i fersk hønse ysther och werm the tynghesth, och meth then samme bom wll smør barnssens mwndh och leber ther meth.

|Aff flodh, som flydher aff ørn.

Item hendher barneth, ath hans øren the flydher, och thet hendher segh aff legomssens offuerflødygh fwctactygheyt och serdhelys aff barnssen herne, hanum skal tw heylppe so; tagh wll och dyppe henne i honigh blenth meth røth wyn och meth lyth støth alwn eller meth lyth saffran och ther effther aff then samme wll gør en lydhen tap och kom then i hans øren, och nar then samme wll wordher fwldh aff then wdflødelsse, so tagh then wdh och kom fersk i i gen, som tiil forne standher scriffweth.

Item flydher ther acther wdh aff hans ørne, so tagh soen honigh, blenth then meth wan och kom thet i ørne. Eller tagh gallas och støth them smo och blenth them meth edycke och kom them i hans øren. Item haffwer barneth øre werck aff stor wyndh eller blesth och fwctactygheyt, so tagh rødhe dosteyn, po latin origanumA, eller mirram och kom thet warmt i hans øren och bom olye i; cum oleo oliuarum.

|Ien heydh apostem i hyernen.

Item nar barneth fangher ien heydh apostem i hyernen, so ath han fangher werck i hans haltz och i øen och hans ansigth| wordherA bleygth eller gwlth, so skal tw kølle hans hyerne och fwctactygh gøre.

Tagh kurbsen, natskatthe och burtzeln woyss och legh thet po hans hoffwyth och temperer thet tiil forne meth rosen olye och dyppe ther i bom wl, och so offthe som bom wllen wordher tør, so legh fersk po i gen.

|Aff reysells i øen.

Nar barneth fangher reyselss i øen so tagh woyss, som kallis licium, och temperer thet meth qwindhe melck och legh thet po hans øen meth yth lydhet kledhe. Ther effther to hans øen meth wan, i hwylketh er soen kamel blomer och basilien.

Men ware thet so, ath i then reyselsse i hans øen er icke rodhe eller wor, och hans hoffwyth er icke heyth, so tagh mirram, saffran, aloe och rosen bladhe; blenth tesse støcke meth wyn och legh thet po hans øen meth en lyneth klwdh och kom barneth i hans nese boer lyth ambroth blødh gorth meth qwindhe melck.

|MisfarueA i øen.

Item om barnssens øen wordher hwydhe aff stor grayth, so kom i hans øen natskatten woyss, och om thet hendher segh, ath barneth om kringh hans øen wordher rødhe eller skorwyth eller hans øen reyssis aff møghen gradh, smør aderen om kringh øynene meth forscriffne natskatte woyss.

|Vnaturlygh och ondh heydhe.

Nar barneth tiil faller wnaturlygh och ondh heydhe, som kallis po latin febris,| so skalA fosther modheren, som gyffuer barneth ath dy, dricke the tyngest, som køller och fwcth gør, och skal man gyffwe barnet woyss aff granat ebel och gyffue hanum och ath dricke kurbsen wan meth swcker och meth lyth carnphora; ther effther ware thet goth, ath men kwnnæ komme hanum tiil ath swedis. Item yth andhet; tagh bygmel och tempere thet meth malørthe woyss och meth weybre, paplen och meth hwsløgh och giørA ther aff yth plaster och legh thet po barnssens brysth.

Item yth andhet; smør barneth meth rosen olye blandyth meth populeon po hans hoffwyth och wedh hans twyningh och hans arme fore wedh handhen po hans adherslaw eller pwlss och wndher føddhernæ wedh angkelkodhernæ och smør thet kolyth po hanum.

Item yth andhet; gør yth plasther aff bygmel och aff tørth och pulweseret rosenA och them tempere bodhe meth rosen wan och leber dystel wan, och nar barnethA skal badhys, so skal man badhe hanum i wan, i hwylcketh er soen ørther, som ere aff koldhe natur, som ere lactwck, purleye, leber dystel, leber ørther, weybre.

|Aff sygdom i lyffwyth.

Om barneth fangher bwghloff och gredher och wryer segh, so skal tw leghe po hans bwgh bom wl dyppeth i warmt wan och warm olye meth lyth woxth.

|Aff reyselss i lyffwyth.

Om barneth i alth hans lyff eller i noghen lem wordher reysit, so tagh holdher schossz, po latin sambucus, och attygh schossz, po latin ebulus, och syw them i hwyth wyn och sweb barneth ther i, och serdhelys nar han haffwer icke heydhe; och er hans bwgh reysen meth stor hoffwyth werck, so tagh mirram, aloe epaticum och saffran, thet temperer meth bøen woyss och legh thet po hans hoffwyth.

|Om barneth nysser for møghet.

Item om barneth nysser for møghet och thet hendher segh aff en apostem i hyernen, so skal tw leghe po hans hoffwyth the tyngesth, som køller, som salwie olye, woyss och andhet etc. Men kommer thet icke aff en apostem, so støth basilien och kom thet i hans nese enthen fersk eller tør, och kommerA then nysingh meth heydhe och barnssens øen ere dybbe i hoffwedhet, so legh po hans hoffwedhA burtzel ørthe bladhe eller tagh kurbzen schaleth smoth, po latin de cucurbita, och blenth meth rosen olye och byghmel och legh po hans hoffwyth meth egghe blome och rosen olye.

|Bleghen po lyffwyth. I

Item barneth nar thet wordher fwlth meth blegner po lyffwyth och ere theA sorthe och ere fwl meth edher, so ere the dødhelyghe, och ere the manghe, so er thet støre teghen tiil dødhen. Och er the hwydhe, so kan barneth komme tiil karskheyt i gen, och om the ere rødhe; her fore tagh rosen bladhe och bladhe aff ørther, som kallis mirtus och tamariscus, the tyngest syw i wan| och i thet samme wan dyp en lyneth klwdh och thet legh po hans bleghen. Item smør hanum meth rosen olye och meth mirten olye och meth tamaristen olie, och er the bleghen hwydhe eller røde, so lath them wordhe tydyghe, ther effther hyelle them.

Men bwlne the och ere opne, so gør en legdom aff blyhwyth, som kallis po latin wnguentum de cerusa, som findhis i apoteken; ther meth skal tw smøre the same bleghen. Item yth andhet och goth. Tagh honigh wan och the bleghen ther meth, och thet samme wan skal tw blendhe meth faryth, som kallis po latin nitrum. Auicenna scriffwer møghet her om; her for haff radh meth doctores och leerdh leghe mesther.

|Aff reyselss wed barnssens lønlygh tyngest.

Item hendher thet segh stwndwm, ath barnet aff stor gradh och roff fangher lyff sprengh och reyselss wedh hans lønlygh tyngest, so tagh frø, som kallis ameos, och wel støth och temperer thet meth hwyth aff egh och legh thet po then reyselss och lyff sprengh och bynth thet meth yth subtilyght kledhe lynethA eller silligh, eller tagh fygboen, som brenth ere, som kallis po latin lupini amari, och legh them i wyn och kom mirram ther tiil och sywdh them bodhe i wyn; ther aff gør yth plasther och legh po then reyselss eller lyff sprengh.

Item yth andhet; smør leer lym po en klwdh och legh thet ther po och bynt thet tiil sammen, och nar thet faller aff, so legh yth andhet po i gen.

|Nar barnssens naffle reyssis.

Item hendher segh stwndwm, ath barnssens naffle reyssis och serdelys narA hanum skeris aff, i sodan modhe kan barneth heylppes.

Tagh spicam, som legys i lwdh, po dysk marien magdalenen blomen, terpentin och olye aff sisamen; tesse støcke sywdh tiil hoffwe och dyppe i bom wl och legh po barnssens naffle en tømmel fingher tywgk.

Item yth andhet; nar barnssens naffle reyssis aff stor gradh och aff stor hosthe eller aff farlygh faldh eller aff slaw, so tagh fygboner och rensse och en gamel lyneth klwdh och brenth tiil pulwer och støth them smoth och temperer them meth røth wyn och smør thet po hamp och legh thet po barnssens naffle.

|Nar barnet icke kan fanghe naturligh søenA

Item hendher thet segh so, ath barneth icke kan soeA och gredher altyth, kom hanum so at soeA tagh stelcken aff wolmwæA ørther och walmwæ frø ach lactwck olye och walmwæ frø olye, temperer thet tiil hoffwe och legh thet po hans hoffwyth och po hans twynningk meth swbtilyghe klwdhe, thet heylpper møghet.

Item barneth, som dyer, hendher stwndwm, ath han icke kan soeA, och thet kommer aff wrenigheyt, som er i melcken, som barneth dyer; heylp hanum so, tagh fiolen olye meth lyth edycke och kom thet thyt i hans nese boer.

Eller tagh rosen olye temperert meth lactwck woyss och smør hans hoffwyth ther meth och| hans mawe, och war flydsom, ath fosthermodheren kwnnæ fanghe godh melck ath gyffwe barnet ath dy; tagh en sirup aff hwydhe walmwer frø och smør hans forhoffweth och twynningh meth fiolen olye, i hwylcken olye er blenth lyth saffran och apium.

|Aff heschen eller neschen.

Item nar barneth tiil faller nesch, so tagh aff en nøth, som kallis po latin nux indica; støth then och temperer meth swcker och gyff barneth ath edhe. Item then nesch kommer barneth tiil somme stwnde aff offuerflødygheyt och aff stor hwngher och mawens tomheyth; kommer thet aff offuerflødygheyth eller mawen er forkwldhet, so smør po hans mawe lorber olye, som warmt er, eller gør yth plasther aff dyll frø, som støt er och blenth meth mønthe woyss, och legh thet warmt po hans mawe. Men kommer then nesch aff tom och hwngryth mawe, so tagh fiolen olye, rosen olye eller woyss aff ørther, som ere aff koldh natur; the tyngesth blent meth qwinnæ melck och smør hans mawe, som tiil forne standher scriffwyth, och gyff hanum melck ath drycke eller andhen godh dryck, och er thet so, ath barnet begønner ath spy, so blyffwer allygwel so møghet hooss hanum, ath hans mawe wordher fwctactygh.

|Aff wemmelss.

Barneth tiil faller stwndwm wemmelss; so skal tw gyffwe hanum støth nellycken iiii bygkorn store. Item giørA yth plasther po hans mawes mwndh i: super os stomachi. Tagh mastix, hwyth røgelsse och tørre rosen bladhe, støth them alth smo och temperer| them meth mønthe woyss, och er wemmelssen stor, so kom ther tiil lyth edycke.

Item yth andhet; tagh sigthet hwedhe mel och werm thet so lenghe thet wordher røth, och kom thet i edycke och støth thet smoth och tagh hordh eghe blome ther tiil och lyth mastix, røgelss, gwmmi arabicum, blent thet alsamen meth mønthe woyss och gør yth plasther ther aff och legh thet po barnssens mawe mwndh och holth yth warmt brødh for hans mwndh och nese.

Item barneth, som dyer, till faller wemmelss. Fførsth nar barnet annamer formøghet melck och kan icke forthere henne. Then andhen sagh er, nar melcken er tøn och wannisk och fwctactygh. Then trydyæ sagh, nar melcken er warm och then besøndherlygh kommer barneth tiil hans wemmelsse. Tw skalt heylppe hanum so; gyff hanum lyth ad dy, ther effther acthe, om barneth begheer ath edhe, och om thet er hwyth, som thet op kasther; so tagh hwyth røgelsse viii hweydhe korn sworthe, støth them tiil puluer och kom them i rosen syrup och gyff barneth, eller och fosthermodhern skal taghe dansk kommen och twghe thet i hennes mwndh och komme thet i barnssens mwndh, eller och tagh syrupen aff granat ebel meth støth mønthe.

Item yth andhet; tagh aff yth tre aloes i qwintin, mastix i halt qwintin, gallas x bygh korn sworthe, støth them tiil puluer och temperer them meth rosen syrup och meth gallia muschata och gyff thet barnet, før han dyer, och legh po hans mawe tyth plasther.

Tagh mastix och sloen woyss, po latin acacia, aloe epaticum, gallas, hwyth røgelss, blød brødh
| i warmt wan, lyghe møghet aff hwerth; tesse støcke støth wel och temperer them meth rosen syrup och gør barneth yth plasther och legh thet po hans mawe.

Item om barneth spyer fra segh och thet icke lwcther effther edycke, men thet haffuer en andhen stark lwcth, och qwindhen er icke ganske hwydh, men hwn er blegh farwe, so gyff barnet agrest woyss eller kwtten woyss.

Item om barnet haffuer en ondh mawe, so ath han kan icke fordøffwe hans math, so smør po hans mawe rosen wan blenth meth byssem eller meth porsswan eller giff hanumA en dryck aff kutten woyss meth lyth nelycken och meth swckerA eller meth trydyæ delen aff yth qwintin gallia muscata meth kwtten woyss.

|Aff farlyg drømme.

Item barneth hendher stwndwm farlygh drømme, och thet kommer aff offuerflødygheyth; tha heylp hanumA i sodan modhe; legh hanum icke for snarth meth fwl mawe tiil ath soe och gyff hanum lyth honnigh ath smagheA, po thet han kwnnæ tess bedhre forthere thet, som er i hans mawe och nedher trøck tiil hans magh.

Item gyff hanum hwer dagh then syøndhe delen aff en confecth, som kallis dyamuscum, dyapliris, och serdelys en tiriaca meth melck blenth godh och gyff barneth, som Rasis sygher.

|Tiilbøgelss tiil then fallen soyth.

Item barneth tiil faller stwndwm en sygdom barmodher po dansk, po latin mater puerorum, och kommer gerne, nar børne dy, och thet er teghen tiil, ath the gredhe møghet och the for|ferdys i søen och the kwnnæ ickæ wel fo søen och the wordher heydhe och theris andhe fangher ondh lwcth, och thet kommer, forty ath barneth dyer formøghet, so ath thet icke kan fordøffwe melcken; heylp hanum so, arbeyth ther po, ath fosther modhernis melck wordher godh, po thet ath barneth kwnnæ fordøffwe henne. Item gyffA hanum aff en confecth, som kallis dyapliris, eller aff dyamusco hwer dagh then syetthe delen aff en qwintin, och serdelys er goth, ath man gyffwer barneth tiriakelss blenth meth melk.

|Reyselss i andhe.

Børn tiil faller, nar the soe, en swor, trangh och stacketh andhe, so ath nar the draghe theris andhe, so beber the och skelffwer, so ath man kan høre, hworletz han stødher tiil. Heylp hanum so; tagh hør frø wel støth til pwlwer och temperer thet wel meth forklareth honnigh och kom thet i barnssens mwndh.

Item om barneth haffwer icke stor heydhe, so tagh dansk kommen wel støth och temperer thet meth forklaret honnigh och gyff barneth.

|Ars tarms wdgangh.

Item barnet hendher och, ath hans ars tarm wdgangher, och nar thet hendher segh, so tagh granat ebel ryndh och porss, po latin mirtus, agerne hwss i: capule glandium, tørre rosen bladhe, brenth hyorthe horn, alwn, gedhe kløe, granat ebel blom, lyghe møghet aff hwerth; tesse støcker syw alle sammen i wan, so lenghe ath wanneth fangher syn krafft aff thet samme; ther effther badhe barneth i thet samme wan.

|Aff tenasmon.

Item thet hendher och stwndwm barneth, ath thet fangher en sygdom, som kallis po latin tenasmon, so ath barneth haffuer begerlygheyt tiil ath haffwe hans magh meth storth arbeyth och trøcker harth, och han gør enthen lyth eller ynthet, och thet hendher almyndelygh aff stor kwldh.

Heylp hanum so: tagh gordh gress frø, po latin narsturcium, och dansk kommen frø lyghe møghet aff hwerth och wel støth och tempere thet meth ko smør och gyff thet her aff ath drycke i kalth wan. Item yth andhet; tagh terpentin och legh thet po gloennis kol och ladhA then røgh go i hans ars.

Item yth andhet; tagh greken peck po latin colofania, legh thet po gloennis kol och ladh then damp go i hans ars.

|Aff orm i ars tarm.

Item nar orm woxer i barnssens ars tarm smo som madicke eller myndhre, eller och nar ther woxer langhe orme i lyffwyth, so tagh gress wan po latin gramen, gyff hanum thet i melck.

Item yth andhet; tagh hwydh correl, schraffwelss aff fyelsbeyn, brent hyorthe horn och yreos, thet er fiol woyss, trydyæ delen aff en qwintin aff hwerth, och hwyth swcker v loth och gress wan; lath thet gøre i apoteken ther aff en lydhen tap och gyff barneth ther aff hwer dag ii qwintin.

Item yth andhet scriffwer Rasis; tagh dansk komen och oxegalle, gør ther aff en plasther och legh thet po hans naffle. Item ath dødhe smo orme; tagh bom wl och gør smo tappe och dyppe them i malørth olye eller i rwdhe olye eller i besk man|del olye och kom then i hans ars; och er goth man toer barneth i wan, som pfirsich løff och malørth er soen i.

Item yth andhet; gør en smørylsse, som barneth skal smøris meth, hoss en yldh; tagh malørth och fygbønne yth halth loth aff hwert och silermontan frø, dansk kommen, sworth koriandher, po latin nigella, dwsen gwllen ørth, po latin centaurea, orm frø, brenth hyorthe horn, en loth aff hwerth; the tyngest støth allæ smo och tempere them meth malørthe olye och meth besk mandel olye iiii loth aff hwerth och vox i loth; gør her aff en smørylss och brwghe then, som tiil forne standher scriffwyth. Item yth plasther i modh orm; tagh sorth koriandher po latin nigella ii qwintin, aloe, røth correl, i qwintin aff hwerth, malørth, mastix, yth halt loth aff hwerth, sorte koriandher iɉ loth; the tyngesth skal pulwereris smoth meth vi loth rw mel och meth iɉ loth fybønne och wel støth och saffran i qwintin; tesse støcke skal tempereris meth iiii loth rwdhe woss, och haffuer tw ickeA woyss, so tagh so møghet rwdhe olye och viii loth malørth woyss, och haffuer tw icke woyss, so tagh malørth olye och gør ther aff yth plasther och legh thet po hans naffle en handh breyth.

Item yth andhet plasther serdelys for the langhe orme; tagh malørth woyss och oxe galle aff hwerth iiii loth, coloqwintida ii loth, och wel støth, gør yth plasther meth lyth rw mel och thet warmt po hans naffle legh. Item yth andhet; gør yth bath; tagh malørth och gallas och syw them i wan och| ther i badhe barnet tiil hans naffle.

|Aff saer och skorffwe i barnssens hoffwyt.

Saer i barnssens hoffwyth och wedh hans ars kommer, forty ath hans wan er skarpth, och er the modelyghe saer, tagh wel støth porssA och strø ther po eller tagh yreos, rødhe rosen, wylth gallas eller gwmmi dragantum en aff them eller och alle samen och pulwerere them och kast thet po saren.

Item yth smørylss ther tiil. Tagh rosenolie ii loth, hwyth røgelss yth qwintin, smelth them tiil hoffwe och kom kamper ther tiil viii bygh korn sworth och then kamper blødh gør meth rosen wan tiil forne; ther aff gør smørylss och smør barneth ther meth.

Item yth smørylss, som kallis po latin wnguentumA album eller wnguentum de cerusa och yth smørylss, som kallis po latin wnguentum rubeum, thet er och goth ther tiil.

|Aff then fallendhe soyth.

Item barnet och tiil faller then fallendhe soyth, och ther hendher segh i twyennæ handhe modhe.

Fførsth wordher barnet fødh meth then samme sygdom, och thet kommer aff stor kwldh och aff ondh fwctactygheyth wdh aff hyernen. I andhen modhe kommer then sygdom aff noghen tiil faldh effther føtzel. Nw haffuer barneth then fallendhe soyth aff naturen, so skal tw forware barneth skyckelygh i math och drycke, som er warmt och drøghe, och fosthermodhern
| skalA tess lyghe i so modhe holdhe segh.

Item nar then sygdom er tiil fallennis barnet i wngdom och er swennæ barn och forladher hanum icke før xxv aer, eller och om thet er møbarn och forladher henne icke, før then tydh som qwinnæ fo førsth theris blodh flodh, och kan icke then sygdom heylppis meth thet første formedelss legdom och naturens kraffth, so wordher thet barn enthenA swenbarn eller møbarn aldry qwyth aff then sygdom.

Men er thet sygdom aff andhen tiil faldh effther føtzel, so skal man ware flydsom, ath fosthermodhernis melck kwnnæ wordhe godh och naturlygh; ther fore gøris behoff, ath man fosthermodhernis hwdh purgeryth meth beqwem legdom, och fosthermodhern skal fly alth kolth och fwcth math och skal icke gyffwe barnet ath dy mere en thet kwnnæ wel forthere, och kom i barnssens nese boer bybergeyl olye, castan olye eller euforbium olye och lath hanum lwcthe tiil rwdhe ørther och tiil yth ondlwcthendhys gwmmi, som kallis po latin aza fetida.

Men skal och henghe wedh barnssens halss peonienA tyern
ne och rødher sancke i neer i monedhen, och gør ther mer behoff, so gyff hanum tyrackels. Item yth andhet; gyff barnet ath dricke i honigh wan hare løbe, po latin coagulum leporis, och then dagh skal barnet icke gyffwes ath dy.

Item yth andhet; hengh wedh barnssens halss acheren mistel, som er taghen i marss moneth i neer, in decrescencia lune.| Item ther er flere støcker for then sygdom godh, som holdys for .....A po thenne tydh ath scriffwe om. Nar barneth er for møghet magher och wyssen.

Nar barneth goer tiil baghe i hans førlygheyth, so ath ther er mossen ynthet i gen wdhen skyndh och beyn, ther aff wordher barnet møghet kranght och skrøffwelyght, so gør hanum yth karbath, i hwylcketh wan er soen hoffwedhet och føddhernæ aff en weddher, caput et pedes de ariete, och men skal sywe them so lenghe, ath kødh och beyn the skyllis ath, och i thet samme wan skal barnet badhys, och nar thet er badhet, so skal thet tørris och meth then legdom smøris. Tagh wsoen smør och fiol olye eller rosen olye iii loth aff hwerth, swyn ysther iɉ loth och hwyth wox i loth; smelth tesse støcke och gør yth smørelss ther aff och smør barneth ther meth, effther thet er badhet, och ther aff wordher barneth sterckt och feeth. Item yth andhet smørelss ther tiil; tagh hwyth wox och swyn ysther och fore tall och ferst wsalthet smør, smelth the tyngesth tiil hoffwe po gloennis kol och sy them i gemen yth kledhe och brwghe thet, som tiil forne standher scriffweth.

|Nar barnet wordher lam.

Item om barneth hans lemmer wordher lam och the ere hanum icke gaunlygh och han kan icke go i tiilbørlygh tyth, er thet so, ath barnet dyer en nw, so gyff fosthermodhern legdom, som wer|mer och tør gør, quod calefacit et siccat, och gyff henne thet, som steght er och baghet ath edhe och enghen melck eller fesk eller harth flesk, och hwn skal icke heller blendhe hennes wyn meth wan, then som hwnA drycker, och før fosthermodhern gyffwer barnet ad dy, skal hwn badhe hanum och meth bibergeyl olye eller meth casten oly wel smøre hanum. Item gyff barnet aff then confecth lyth hwer dagh.

Tagh wyldhen mønthe, zimetroren, dansk kommen, tøre rosen bladhe, mastix, fenum grecum, baldriam, ameos, doronicum, zitwan, nelycken, sandel, aloes aff thre, en qwintin aff hwer desse støcker, byssem en hal qwintin; aff tesse støcker alth samen gør tiil pulwer meth honnigh, som er skwmmet; gør ther aff yth confecth och gørA barneth hwer dagh yth plasther och legh thet po hans røgha.

|Aff skelwelse i barnssens leem.

Item tiil faller barneth skelwelsse i hans lemmer, so mo man frøcthe, ath barneth wordher lam och swor gøris møghet aff then fallendhe soyth; heylp hanum so, tagh rosen olye och nardi olye blenth meth hwerth andhre eller andhre warm olye som laffwer olye, then gør warm, och smør barnssens røgh ther meth och the lemme som skelwer, och er thet icke nogh, so spør tegk fore aff andhre lege mesther.

|Aff steyn i bleddhræ.

Om barnet haffwer steyn i hans bledhre och andhre forstoppingh, som hyndhre hans wan, so er thet teghen tiil, ath barneth haffwer pisse wedher och| pysser tyth och lyth meth stor we och arbeyth, och er hans wan klaer och thet er en swenbarn, so rocker hans lønlygh tyngh alth tydh; heylp hanum so, badhe hanum i warm wan, i hwylcket er soen kat
tosthe po latin malua, ybschen, hør frø po latin semen lini, sant peters ørthen, som kallis po latin paritaria; ther effther gyff barneth noghet ath ede eller ath drycke, som sedelyghe kan kome hanum tiil ath ladhe hans wan.

Och nar tw legher barneth ath soe, so smør hanum omkringh hans lønlygh tyngh meth oliuen olye och gyff hanum blober wan, po latin morabacci, och thet skal blandis i melck. Item yth andhet; tagh bocke blodh och brenth scorpion pulwer, thet skal alth samen pulwereris och blendis meth scorpion olye eller hwyde lilii olye och skal legis offwen wedh hans lønlygh steth.

|Nar barneth er skell.

Item om barneth er skel meth yth øghe, so seth hans woghe so, ath barnet seer lyghe modh lysseth och icke offuer segh och icke heller wdh syen, och er han skel wedh ien sydhe, so seth woghen so, ath han seer meth then andhen sydhe i moodh lysseth, och om natthen seth yth brennendis lyss wedh then sydhe, som han icke skel er, so ath han altyth seer tiil lysseth, och om daghen tiil then sydhe som han icke skel er och om natthen; hengh for hanum yth deylygth farweth kledhe meth mange hondhe løth och serdelis thet, som er gwl farwe| eller grøn farwe, po thet hans syen konne wendis fra och kwnnæ bøgis tiil then andhen sye, och thet gør so lenghe, tiil hans syen wordher lyghe.