[76.]

Theræfter kom keyseren till Runtzæwall ok sog then store skade hannum war sked. Ther kunne engen framkomme for dødæ kroppæ. Thæ sade keyseren och roptæ høgt: »Hwor æstu nw, Roland, Oliuer oc I 12 iaffninge som ieg loth her æfter megh?«

Tha han forstod ath the ware døde, danede han oc styrtæ aff syn hæst. Engen war swa hordhiærthet aff frankesmen at han fæltæ ey tore.

Hertug Neymys sade: »Wij mo ey see hwor hedninge ride. Rydem och hæffnum wore wenner, och sørgum icke døde mæn.«

Keyseren stod opp ok bad 20.000 bliffue hoss the døde och redh sielffuer æffter the hedninge, och thet leth fast ath quellen før en han nalkedis hedningen. Han stegh aff syn hæst och badh Gud ath dagen skulle forlengis.

Gabriel engel kam till hannum och sade: »Gud hauer hørth thin bøn. Ryd æfter thynæ wuenner. Tw skalth haffue dag nogh.«

Keyseren redh æfter them och drab snarth 3.000. Syden flyde hedninge wti en syøø ok droknede och fore till hælffuedis.

Tha keyseren haffde hæffnd syne wænner, dwaldis han ther om natten, och om morgenen redh han till Rwntzawall. Tha feck keyseren see hwar Roland sadh och hadde sytt swærd i en hand och hornet i then annen hand oc gick till hannum meth megen 305|drøffuelsæ ok kyste hannum och sade: »Welsignet wore tw, Roland, so wæl død som løffuendis. Tin lyghæ worth aldrigh fødder. Tw wast bode Gudz wen oc dannemanne,« och fiøl syden ned och donæde swa ath mange sade ath han war dødh.

Wdger Danske slogh kalth wand pa hannum. Tha besinthæ keyseren seg och badh en syn ryddere tage Rolandz swærd, och han orkæde icke røreth i Rolandz hand. Syden sende keyseren 2 men fram ath tage swærdhet. The orkædhæ icke løssæ en finger i handfanget. Syden gick fram fæm ryddere hwor there togh syn fingher. The kunne ickæ løssæ swærdhet.

Tha sade keyseren: »Thet war icke goth ath tage aff hans hand meden han war løffuendis meden wij kunne thet icke fonge nw han ær dødh. Han hauer bedhet Gud ath engen skulle fo thet aff hans hand ther mynne man war en han. Nw will ieg se om jeg kan fonge swærdet,« och tog till swærdhet, och alle finger løsnede strax wdaff handfanget.

Han tog swærdhet och brødh aff hialten ok klodden och hadde'th for helegdom, och bladhet sænktæ han wtj en siø.

Syden loth han bære the cristne liik fra the hedninge och fan hwor ærchebisscopen log malløs. Keyseren bath binde hans sor och feck hannum en god læghæ, och han worth igen lækther och gick syden meth 2 krøkker so lengy han løffde och wort aldrigh før at bære harnisk mere wdhen bleff syden wetth sytth ærchæbisscopdomme so lenge han løffde.

Syden wogede keyseren all natten och bath Gud ath han matthæ kænne the cristne fra the hedninghæ som slagnæ wore.

306|Om morgenen stod en tornæ bosk wit hwor hedningis howet, ok the cristne loge som thee wore falnæ. Syden lotth han iorde them, oc Roland och the 12 iaffninge lotth han føre till Arselborg. Ther wore the begraffnæ. Han lott siwnge mange mæsser och offræde 700 mark sielff ok Rolandzs horn fwlt meth guld.

Syden drog keyseren hiem tyl Pariis och war bedrøffuet so lenge han lefde.

Syden lotth han greffue Geuelon lede fram for retthen, och domen worth giffuen ath han skulle slæbæs giømen alth Frankerige hwilket ok swa worth giorth so ath enthet ben bleff fast weth thet andre.

En dag som keyseren stod i sytth magh i Frankerige kam ingangendis Oliuers søster som war Rolandz fæstæmøø och sade till keyseren: »Hwore ær Oliuer, myn brodher, æller Roland, myn fæstæman?«

Keyseren tagde lenge. Tog sade han om sydher: »Myn kære iomffrv, Roland och Oliuer wore slagne pa Rwntzewall.«

Jomfrwen størthæ for keysærens fødher, och aff sorgh brast hennes hiertæ sønder. Keyseren danede wit then store ynck och fiøl nether pa liget. Tha han besynnede segh, loth han begraffue hennes ligh meth stor werdughet.

Om natten æfter kom Gabriel engell till keyseren och sade: »Far till Libia land och hielp then gode konning Ywan. Hedninge stryde fast pa hans land.«

I poskeewge forsammelde keyseren en stor hær i Rom oc drog till kong Ywan.

Then hedne konge hetth Gealwer. Ta 307|han spwrde keysærens komme, drog han motth hannum och stridde. Folket fiøll fast pa bode sydher. Wdger Danske hiøg pa kongens hielm ok kløff hannum nedher i sadelen, ok keysæren feck seger i then stryd och frælstæ kong Ywans land.

Syden drog han hiem till Frankerige. Ther koem Bollewin, hans søstersøn, til hannum. Keyseren wort glat aff hans komme, thii han war en god ryddere. Tha feck keyseren breff ath drottningh Sybilia oc hennes søn, Justam, war kommen i Sassen meth 100.000 folk.

Keyseren forsammelde syn hær oc giorde Baldewin och Wdger oc Namlun till høffuetzmen. The droge moth drotningh Sybilia och komme wforwarendis till hennes hær om natten och rende omkoll theris pawlun och grebæ ther mange hedninge. Ballewin greb sielff drottninngh Sybilia. Hennes søn, Justam, kam till wæriæ meth eth tal folk och sade: »Trøden till mannelege. Jeg rædhæs engen ryddere medhen Roland ær dødh.«

The strydhæ lengy then dagen. Om sydher worth Justam fongen, och alth hans folk slaget. Keysæren lotth cristnæ drotningh Sybilia och gaff henne Ballewyn och giorde hannum konge ouer Sassen och retth hiem till Frankerige och sat meth freth i noger aar.